Wiki / Jaktlagen i klartext

Jaktlagen i klartext

Uppdaterad 2026-09-27 · Jaktlag (1987:259)

I korthet

Allt vilt är fredat – du får bara jaga det som lagen, jaktförordningen eller ett beslut uttryckligen tillåter. 3 §
Markägaren har jakträtten, om den inte arrenderats ut eller upplåtits. 10 §
Skadskjutet vilt ska eftersökas snarast. Går skadad älg, hjort eller rådjur in på grannmark ska grannen underrättas. 28 §
Ingen jakt från motorfordon, och fordon får inte användas för att söka, spåra eller genskjuta vilt. 31 §
Jakten får inte orsaka onödigt lidande eller utsätta människor och egendom för fara. 27 §
Jaktbrott ger böter eller fängelse i högst ett år. Grovt jaktbrott ger fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. 43–44 §§

Jaktlagen är ramen. De flesta detaljer som jägare möter i vardagen står inte i lagen utan i jaktförordningen (1987:905) och i Naturvårdsverkets föreskrifter, till exempel jakttider, vapen och ammunition, licensjakt och skyddsjakt. Lagen ger regeringen rätt att bestämma om dem. Mer om det längre ned.

1. Grunderna: vilt, jakt och fredning

Vilt är vilda däggdjur och fåglar. 2 §
Jakt är att fånga eller döda vilt, och att söka efter, spåra eller förfölja vilt i det syftet. Det räknas också som jakt att störa viltets bon eller att ta eller förstöra fågelägg. 2 §
Fredningsprincipen: allt vilt, liksom ägg och bon, är fredat. Jakt är tillåten bara när lagen eller föreskrifter och beslut med stöd av lagen säger det. Utgångsläget är alltså ett förbud. 3 §
Lagen gäller på svenskt territorium och i Sveriges ekonomiska zon. I vissa fall gäller den också jakt från svenska fartyg och flygplan på fria havet. Inom Natura 2000-områden kan det dessutom behövas tillstånd enligt miljöbalken. 1 §

2. Viltvård och allas ansvar

Viltvården ska bevara landets viltarter och främja en lämplig utveckling av stammarna. Jakten ska anpassas efter hur mycket vilt som finns. Ansvaret ligger på markägaren och jakträttshavaren. 4 §
Alla, även den som inte jagar, ska visa viltet hänsyn. Vilt får inte ofredas. Tävlingar och annat friluftsliv ska störa så lite som möjligt. 5 §
En markinnehavare får skrämma bort vilt som orsakar skador, om det inte går att lösa på annat sätt. 5 §
Länsstyrelsen kan förbjuda eller villkora utfodring inom ett begränsat område och under en begränsad tid, om den ökar risken för trafikolyckor eller allvarliga skador. 6 §

3. Vem får jaga var?

Fastighetsägaren har jakträtten på sin mark. Vid jordbruksarrende har arrendatorn den, om inget annat avtalats. 10 §
Jakträtten omfattar även vilt som hittas dött eller dödas utanför jakt, till exempel trafikdödat vilt. Undantaget är vilt som ska tillfalla staten. 10 §, 25 §
Vägar: jakträtten på vägmarken följer den angränsande marken. 11 §
Vatten: strandägaren har jakträtt på allmänt vatten upp till 100 meter från strandlinjen. Längre ut, och på skär som inte hör till någon fastighet, får medborgare i EU och EES jaga efter anmälan. 12 §
Ekonomiska zonen: här får man bara jaga säl, och bara efter anmälan. 12 a §
Samfälld mark: delägarna får jaga för eget behov, om de inte kommit överens om något annat. 13 §
Samernas jakträtt regleras särskilt. Staten har jakträtten på vissa kronoegendomar, bland annat Halle- och Hunneberg och Ottenby. 10–10 a §§

Gårds- och trädgårdsregeln: den som bor på en gård eller har en trädgård får döda eller fånga vissa skadedjur som kommer in där, även utan jakträtt, under de tider regeringen bestämmer. Det gäller bland annat vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, mink, kråka, skata och råttor. Handelsträdgårdar och plantskolor får skydda sina träd mot hare, men då tillfaller haren jakträttshavaren. 23 §

4. Jaktarrende och upplåtelse

Den som arrenderar jakt får inte hyra ut eller överlåta den vidare utan fastighetsägarens samtycke. 14 §
Ett avtal på ett år eller mer måste sägas upp senast sex månader före avtalstidens slut. Annars förlängs det med samma tid som avtalet löpte, dock högst fem år. 16 §
Ett avtal som gäller tills vidare upphör vid det månadsskifte som infaller närmast sex månader efter uppsägningen. Villkor som strider mot detta gäller inte. 15–16 §§

5. Hur jakten ska bedrivas

Grundkravet: viltet får inte utsättas för onödigt lidande, och människor och egendom får inte utsättas för fara. 27 §
Vapen och jaktmedel: bara det som regeringen föreskriver får användas. Regeringen får också begränsa skjutning till vissa tider på dygnet. 30 §
Motordrivna fordon: du får inte jaga från dem. Du får inte heller använda bil, skoter, båt, drönare eller andra motordrivna anordningar för att söka, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, hindra det från att fly eller avleda dess uppmärksamhet. Vissa undantag finns i förordningen. 31 §
Drivande hund: släpp inte en drivande hund där drevet kan väntas gå huvudsakligen på någon annans mark. 32 §
Grannens vilt: du får inte skrämma, mota eller locka bort vilt från någon annans jaktområde, till exempel med utfodring. 34 §
Passera annans mark: utan lov får du inte gå över någon annans jaktområde med vapen eller fångstredskap, utom på allmän väg eller i lovligt ärende. En hund du har med dig ska vara kopplad. 35 §

6. Skadat vilt, eftersök och trafikvilt

Eftersöksplikt: har du skadat vilt vid jakt ska du snarast se till att det spåras upp och avlivas. 28 §
Om en skadad älg, hjort eller rådjur går in på grannens mark ska du snarast meddela jakträttshavaren eller markägaren där. Går de inte att nå meddelar du polisen. 28 §
Regeringen kan kräva att en eftersökshund ska finnas tillgänglig vid jakt. 29 §
Vem som helst får avliva frilevande vilt som är så skadat eller sjukt att det av djurskyddsskäl bör avlivas snarast. Det gäller även om djuret är fredat eller befinner sig på någon annans mark. 9 a § Nytt 2026
Jakträttshavaren får söka efter, spåra och förfölja vilt som kan antas vara svårt skadat, även om det är fredat. 9 b § Nytt 2026
Trafikolyckor: polisen ansvarar för att spåra och avliva vilt som skadats av bil eller tåg, och får ge någon annan uppdraget. I praktiken är det Nationella viltolycksrådets eftersöksjägare. 26 a §
Regeringen kan föreskriva om anmälningsplikt för fällt eller påskjutet vilt, för vilt som tillfaller staten och för viltolyckor. Den kan också kräva att olycksplatsen märks ut. 26 §

7. Älgjakt

Licensområde: jakten sker efter licens från länsstyrelsen. Området måste vara stort nog för att minst en älgkalv per år ska kunna fällas. 33 §
Älgskötselområde: här behövs ingen licens, men området måste klara en avskjutning på minst tio vuxna älgar per år. Undantag kan medges. 33 §
Utanför licens- och älgskötselområden får bara älgkalv fällas. 33 §
Länsstyrelsen kan vägra att registrera ett område, eller avregistrera det, om kraven inte uppfylls. Sådana beslut går att överklaga. 33 §, 54 §

8. Myndighetsbeslutad jakt

Om en viltstam är så stor att den innebär påtagliga risker för trafikolyckor eller allvarliga skador kan en myndighet besluta om jakt. Beslutet anger hur jakten ska gå till och vem som ska utföra den. 7–8 §§
Polisen får låta avliva vilt som orsakar avsevärd skada eller kan vara farligt för människor, om det inte finns någon annan lösning. 9 §
Skyddsjakt och licensjakt (till exempel på stora rovdjur) har sin grund i lagen men regleras i detalj i jaktförordningen. 29 §
Mål som gäller jakt efter björn, varg, järv, lo och kungsörn ska handläggas skyndsamt. 42 b §

9. Jägarexamen och avgifter

Regeringen får kräva ett prov i kunskaper och skjutskicklighet för att man ska få jaga. Det är jägarexamen. Proven får anordnas av en organisation på jaktens område. 40 §
Den årliga viltvårdsavgiften, som i dagligt tal kallas statligt jaktkort, går till viltvårdsfonden. Det kan också tas ut fällavgifter för vissa arter och en särskild avgift för vilt som fällts i strid mot licens. 41 §
Det krävs tillstånd för att sätta ut vilt eller hålla det i hägn, om regeringen föreskriver det. 36 §

10. Tillsyn och beslag

Myndigheterna kan utse jakttillsynsmän. I den ekonomiska zonen utövar Kustbevakningen tillsyn. 42 §
Om någon ertappas på bar gärning med jaktbrott får jakträttshavaren, en behörig jakttillsynsman eller Kustbevakningen ta vilt och redskap i beslag. Beslaget ska snabbt anmälas till polis eller åklagare. 47 §
Vilt som tagits genom jaktbrott ska förverkas. Vapen, fordon och andra hjälpmedel får förverkas. Det gäller även skinn, ägg och bon. 48–51 §§

11. Straff

Brott	Vad det gäller	Straff
Jaktbrott 43 §	Olovlig jakt på någon annans mark, jakt på fredat vilt, jakt utanför jakttid, otillåtna vapen eller jaktmedel, jakt från motorfordon, drivande hund på fel mark och brott mot väsentliga licensvillkor. För fredning, jakttider, vapen och motorfordon räcker det med vanlig oaktsamhet.	Böter eller fängelse i högst 1 år
Grovt jaktbrott 44 §	Särskilt om brottet gällde hotat eller sällsynt vilt, skedde vanemässigt eller i stor omfattning, skedde med hjälp av motorfordon eller med en särskilt plågsam metod.	Fängelse i lägst 6 månader och högst 4 år
Jakthäleri 46 §	Att ta befattning med vilt som du vet, eller har skäl att tro, kommer från ett jaktbrott.	Böter eller fängelse i högst 1 år (grovt: 6 mån–4 år)
Bötesbrott 45 §	Att inte göra eftersök, att bryta mot kravet på hänsyn i 27 §, att inte göra en anmälan (till exempel om viltolycka), att sakna föreskriven eftersökshund, att ha vapen i fordon i strid mot föreskrifterna, att bära vapen över någon annans mark eller ha en okopplad hund där, att jaga utan jägarexamen eller viltvårdsavgift, att ofreda vilt och att locka vilt från grannen.	Böter (ringa fall är straffria)

Även försök och förberedelse till grovt jaktbrott och grovt jakthäleri är straffbart. 46 a §

12. Det som står i jaktförordningen

Lagen säger ofta bara att "regeringen får meddela föreskrifter". Det som jägare oftast behöver slå upp står därför i jaktförordningen (1987:905) och i Naturvårdsverkets föreskrifter:

jakttider per art och landsdel
licensjakt och skyddsjakt
tillåtna vapen, kalibrar, ammunition och fällor
skjuttider på dygnet
undantag från förbudet mot motorfordon
regler om eftersökshund
rapportering av fällt vilt och viltolyckor
jägarexamen och viltvårdsavgift

Lagen säger ingenting om åldersgränser, jaktkort som dokument eller skjutavstånd.

13. Källa och ändringar

Jaktlag (1987:259). Utfärdad 14 maj 1987, i kraft 1 januari 1988.
Sammanfattningen bygger på lagtexten i ändrad lydelse t.o.m. SFS 2026:832. Den ändringen gällde bland annat 1, 3, 9 a, 9 b, 12, 24, 26, 42 och 45 §§.
Fullständig lagtext: riksdagen.se

Det här är en förenklad sammanfattning, gjord för att vara lätt att läsa. Den är ingen juridisk rådgivning och ersätter inte lagtexten. Kontrollera alltid gällande jakttider och regler hos länsstyrelsen, Naturvårdsverket eller i jaktförordningen innan du jagar.

Skriv i din jaktdagbok